Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12 Kapitlet. I Karelen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bönder på omvägar anländt till stället och kringgått fienden,
hvarigenom anfallet skedde från två sidor.[1]
Malms förtrupp anfördes af den tappre löjtnanten C. G.
Wallgren, hvilken med fälld bajonett rusade på ryssarna, tog några
fångar och dref en fientlig afdelning ner i ett kärr. Själf blef han
därvid sårad. Dessutom omnämnas särskildt löjtnanterna
Swibelius[2] och J. D. Bosin, af hvilka den sistnämnde blef sårad,
fänrikarna Molerus och Löthman, den senare dödligt sårad, kornetten
Brandenburg, fältväbeln Brunow samt sergeanterna Sterner och
Rosenquist. Förlusterna utgjordes af endast 30 sårade och döda,
hvaremot fienden förlorade minst 200 man, hvilka kvarlämnades
där de stupat, på vägen och i skogen invid. Dessutom togos 31
krigsfångar. I sex timmar kämpades hårdnackadt, tills Alexejeff
slutligen blef i grund slagen och flydde öfver riksgränsen. Malm
hade sålunda med endast 240 soldater och 400 bönder besegrat 1,300
man reguliära trupper. »Striden vid Pälkjärvi kyrka», yttrar Malms
biograf, »var isynnerhet en hedersdag för den karelska
landstormen, som hade besegrat en dubbelt starkare fientlig reguliär kår.
Den röjde huru mycket äfven en mindre öfvad trupp förmår
uträtta, då den ledes af patriotismen och åtnjuter lyckan att
kommenderas af en sådan imponerande man som Carl Wilhelm Malm.»
I öfriga trakter af vårt land", där allmogen grep till vapen, voro
de patriotiska känslorna hos folket nog lika starka som i Karelen,
men ledningen var, som vi sett, mycket underhaltig; rörelsens
betydelse minskades här i väsentlig mån af bristen på förnuftiga
planer. Härigenom utföllo resultaten så olika. Hvad hade väl
ej kunnat uträttas, och hvilken lycklig vändning hade ej krigets
utveckling kunnat taga, ifall organisationen öfverallt varit lika
förträfflig som i Karelen!
Alexejeff stannade emellertid ej förr än han uppnått Sordavala.
Här erhöll han förstärkningar, hvarefter hans detachement
uppgick till 3,000 man. Dock fann han sig ännu ej säker, utan lät
föra alla i Sordavala befintliga förråd till fartygen i hamnen, för
att i händelse af anfall sålunda kunna rädda dem sjövägen.
Genom Alexejeffs flykt öppnades ej allenast vägen till
Sordavala, utan äfven till Nyslott, något som på det högsta bekymrade
Tutschkoff. Han såg sig nu föranlåten att från sina trupper
afskilja en del till nyssnämnda stads försvar, hvarigenom hans egen
styrka i Kuopio försvagades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
