- Project Runeberg -  Striden om Finland 1808-1809 /
350

(1909) [MARC] Author: Hugo Schulman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14 Kapitlet. Vintern 1808—1809.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Knorring med försäkran, att freden i alla fall ej länge skulle låta
vänta på sig. Sedan han någorlunda lyckats lugna den ryska
öfverbefälhafvaren, öppnade Lagerbring underhandlingar med
honom, hvilka ledde till afslutandet af ett stillestånd, enligt hvilket
alla krigsrörelser på de olika krigsskådeplatserna skulle
afbrytas. Knorring lofvade bortföra sina trupper från Åland, hvaremot
Lagerbring iklädde sig ansvaret för att svenskarna, så länge
underhandlingarna pågingo, ej skulle besätta ögruppen.

Regeringen i Sverige godkände Lagerbrings öfverenskommelse,
och Knorring lät, enligt aftal, sina trupper återvända till
fastalandet. Men då kejsaren, hvilken för tillfället, i anledning af den i
Borgå sammankallade landtdagen, uppehöll sig i Finland, erhöll
kunskap om det skedda, blef han högeligen uppbragt, ty nära att
uppnå målet för sina länge närda önskningar, såg han sig åter
besviken. Han uppsade genast stilleståndet och gaf befallning åt
Barclay de Tolly att kvarstanna på andra sidan Bottniska viken.
Detta var dock numera för sent, ty Barclay hade redan i enlighet
med Knorrings order hunnit draga sig tillbaka till Finland. Till
Åland sändes samtidigt en betydlig styrka under Demidoffs och
Kulneffs befäl. Knorring, hvilken genom sina åtgärder ådragit
sig kejsarens misshag, skildes i medlet af april från sitt befäl och
i hans ställe utnämndes nu Barclay de Tolly. Kejsaren önskade
nog att trupperna ånyo skulle öfvergå hafvet, men af fruktan för
isarnas ohållbarhet, måste han dock afstå därifrån.

I Sverige hade grefve Wachtmeister samtidigt intagit Döbelns
plats, efter det den sistnämnde, hvilken ej var någon vän af den
nya regeringen, på egen begäran entledigats.

* * *

Medan svenska och ryska trupper under Döbeln, Bagration
och Kulneff utförde ofvanskildrade djärfva färd öfver Ålands
haf, företog Barclay de Tolly en ännu äfventyrligare marsch till
Sverige öfver Kvarken. Detta tåg från Vasa till Umeå, hvilket,
enligt Araktschejeffs ord, af försynen unnats endast Barclay de
Tolly, var i själfva verket förenadt med otroliga svårigheter och
faror, och är fullt jämförligt med historiens ryktbaraste krigståg,
såsom Hannibals öfver Alperna, Napoleons öfver S:t Bernhard
och Karl X Gustafs öfver Bält.

Den 17 mars bröt Barclay upp från Vasa med 3,000 man och
styrde kosan åt nordost för att öfver Kvarken söka uppnå svenska
kusten vid Umeå. Den sträcka om c. 110 kilometer, han härvid
hade att tillryggalägga, afbrytes af tvenne ögrupper. Närmare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:25:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stridfin/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free