Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14 Kapitlet. Vintern 1808—1809.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klander, och dessa måtte väl hafva känt honom bäst samt stått
närmast att rättvist bedöma förhållandena. Sålunda har Georg
v. Heideman långt senare upptecknat sina minnen och intryck af
ifrågavarande händelse. »Jag var», skrifver han, »vid denna tid
en stridslysten yngling — — Jag brann af begär att hämnas
förlusten af allt hvad människan har kärast på jorden. Och likväl
— i sällskap med lika sinnade vapenbröder hördes ej klander
öfver konventionen, som tog oss vapnen ur händerna, ej knot
mot generalen, som undertecknade den; sådan var åsikten om vår
förtviflade ställning, sådant förtroendet till den grånade hjelte som
Finsk trossvagn. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>