Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning I - Sokrates med tuppen - Genom tron till vetandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
del för för en stats bestånd att bekännelsen är homogen.
Sokrates själv offrade åt statens gudar, ehuru han
inlade en annan betydelse i både Gudarne och offret.
Detta medgivande gjorde han för det allmännas bästa,
under vilket han satte sitt eget bästa. Detta kallades
medborgardygd. – Trodde han att tuppen, som han
offrade åt Éskulap, kunde förvandlas i någon för
Guden behaglig rökelse? – Han trodde att det offrade
djuret förvandlades i den frommes gåva, i det ödmjuka
sinnet, som erkände mänskobarnets hjälplöshet mot
ödet och det berättigade i underkastelsen. –
Sokrates var en from man, varför läto gudarne honom
tömma giftbägaren? – Oförvägne, vill du jag skall
våga tolka gudarnes vilja? Men, döden var ju för
honom början till nytt liv, och han for ju glad åstad.
– Var det därför han kallades den visaste? – Nej,
men därför att han insåg det han icke visste allt, och
därför lämnade närgångna och otillbörliga frågor
obesvarade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
