- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 46-48. En blå bok. Del 1-4 /
124

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning I - Svårt att utreda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SVÅRT ATT UTREDA.



Läraren talade: Med ålderdomen följer en annan
syn på livet, som bekant. Genom det rika, brokiga
materialet blir det nästan oöverskådligt, och framför
allt svårt att utreda. Vid fyrtio års ålder kom jag
hem efter många års frånvaro. Jag mottog då ett
kravbrev från en antikvarisk bokhandlare. Eget nog kände
jag icke någon vidare samvetsoro för skulden, utan
att kunna förklara varför; men så kom en vän och
rådde mig göra upp den affären, emedan
bokhandlaren talade illa om mig. Jag gick in och betalade
bagatellen, men bokhandlaren såg så orolig och konstig
ut, var så artig och tacksam, att jag började fundera
över honom. Hemkommen erinrade jag följande:
tjugo år förut hade jag inlämnat hos honom en
antikvitet till försäljning. Sedan jag några gånger besökt
mannen i butiken, utan att försäljning skett, så
skämdes jag, gick aldrig dit mer, fick annat att tänka på
och glömde saken. Efter som han nu var så tacksam,
hade han icke glömt den, och vi voro således kvitt,
såvida icke han var skyldig mig något. Nu skämdes
jag på hans vägnar och beslöt icke röra i saken. Men
så kom det för mig att jag var skyldig hans
företrädare i denna butik en summa pangar för böcker.
Jag gick in igen, mötte samma oro, och frågade efter
företrädarens adress. Han var i Amerika. Jag
frågade efter hans anhöriga härstädes. Han hade inga.
Jag gick hem, tänkande: Så får vi kvitta det! På det
där viset får man på ålderdomen gå och betala och
kvitta omväxlande, ibland som kärande, ibland som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:39:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/blabok/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free