- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 46-48. En blå bok. Del 1-4 /
147

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning I - Var rädd om ditt öga - Inbillningsstraffen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gillande blick kan fattas som kritisk, ironisk av den
spelande som ser er i pianots schakarandaspegel. När
du dricker någons skål, så spegla dig hellre i vinet
än att skela omkring, ty ett ostadigt öga väcker
misstro, och vinet röjer gärna sanningen. När jag går
i sällskap kastar jag mig i en trance av välvilja,
hänsyn, okritiskt, oreflekterat, men alltid färdig att sätta
upp ett oblitt ansikte eller ett uttryckslöst, när man
söker göra inbrott i min själ. Och på gatan ger jag
icke bort mina ögon. Man säger visserligen: »Han
ser inte på folk.» Jag svarar: Jo, men inte på vem
som hälst! Var rädd om ditt öga!

INBILLNINGSSTRAFFEN.



Läraren fortfor: Swedenborg talar om att straffas
genom inbillningar. Det är vad läkaren vulgärt kallar
tvångsföreställningar. Den som lider av
förföljelsemani är förföljd; bönorna mena att han är förföljd
av sina inbillningar bara, men frågar den vise varför
han är förföljd av sina inbillningar, så svarar
samvetet genom att gissa i oändlighet på förföljaren;
och nu går den sjuke igenom hela listan på de
personer han kränkt. Och om verkligen de kränkta äro
många och deras hat berättigat, så kan man väl tänka
sig att den sjuke är förföljd av deras hat, som hans
väckta samvete nu blir mottagare åt. I mitt
själsliv har straffet medelst inbillningar spelat den största
rollen, men sedan jag upptäckte logiken, tog jag det
alltid som ett straff. Det svåraste är
misstänksamheten, då jag tvingas misstänka oskyldiga; det är
oemotståndligt, och mina tankar oscillera mellan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:39:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/blabok/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free