- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 46-48. En blå bok. Del 1-4 /
148

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning I - Inbillningsstraffen - Filosofiens bankrutt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förtroende och misstro; jag kämpar, övervinner mig så
småningom, genom att ge mig själv orätt, eller genom
att med resignation mottaga trolösheten. Men ger
jag luft åt misstanken, får jag be om förlåtelse; och
då tar jag den förödmjukelsen som en kvittens. Mina
flesta olyckor ha varit inbillade, men de ha haft
samma verkan som reella, därför att jag kom till
medvetande om egen skuld. Den obotlige är den
förhärdade, som tror sig oskyldigt vara förföljd – av andra
människor.

FILOSOFIENS BANKRUTT.



Läraren talade: Då nu Kant vid upplysningens
mörka period bevisade att filosofien ingenting kan
bevisa, uppställde han de kategoriska imperativen och
postulaten, eller de religiösa och sedliga kraven. Om
man översätter dessa ord, så blir det vad vi kalla tron.
Denna filosofiens bankruttförklaring räddade
mänskligheten från onyttigt grubbel, och kristendomen stod
upp igen, numera tjänad av filosoferna med Hegel
i spetsen. Men parallellt gick den gamla strömmen
fram, trots bankrutten släpptes det ut växlar som
mottogos i likvid av de enfaldiga fritänkarne,
Feuerbach, Strauss, vilka ännu ville nalkas Gud med
bondförståndet man begagnar i köket och
kryddbon. Den sista narren var Renan, men hans växlar
gå ännu, mest dock bland gymnasister och
vederlikar. – E. T. A. Hoffman skriver i början av
förra seklet så här: »I gamla tider hade vi en
from, flott tro; vi erkände det ovan men visste
även om våra, sinnens otillräcklighet; så kom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:39:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/blabok/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free