- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 46-48. En blå bok. Del 1-4 /
195

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning I - Överföringar - Reaktionstypen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

berättelse vidrörde jag en grannfamiljs gravtysta liv
och stilla väsen. Dagen efter sen detta var nedskrivet,
höll familjen en bal, i våningen under mig, och där
fördes ett högst muntert liv intill morgonen. Det var
som om de läst mitt manuskript och ville visa att jag
misstagit mig. Men det var nog icke så. Hur det var,
det vet jag inte, men överföring synes ha ägt rum
från ena eller andra parten.

REAKTIONSTYPEN.



Läraren tog ordet: Mänskorna tyckas reagera mot
sig själva och sina onda egenskaper då de fordra av
andra, vad de icke själva kunna prestera. En hatfull
människa begär att bli älskad; en trolös bedragare kom
häromdagen till mig och slutade sitt intrigspel så här:
»Jag begär bara att ni skall tro på mig!» Bara! För
att han skulle få lura mig. Men han kanske trodde
bättre om mig än om sig själv; kände sig icke, men
anade sig, kanske förnam det som om min tro skulle
stärka och lyfta honom, och möjligen neutralisera
hans trolöshet. Det lät åtminstone mycket naivt, och
jag fann mig hedrad av berömmet. En slösare utan
egen förmögenhet uppmanade mig alltid vara
sparsam; han gav lysande gästabud, men hos mig fick
han sill och potatis, och ändå tyckte han det var för
mycket till mig. En gång hade jag köpt 200 gram
nickelsulfat för mina kemiska försök; det kostade 52
öre. Slösaren kom på besök, fick se sulfatet, och
utbrast: »Har du råd med det? Nickelsulfat som är så
dyrt.» 52 öre! Därpå bjöd han på kalesch och diner,
vilket kostade 52 kronor, för ett alldeles improduktivt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:39:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/blabok/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free