Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning I - Den ömma mörderskan - Två göra icke ett par
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från en kvinna, så säger hon, av hämnd, att han
övergivit henne. Därmed är möderskan martyr. Men
tomrummet och skammen förläna henne även ett drag
av lidande, missräkningen att se honom gå levande ur
hennes händer alstrar ju en viss smärta, och den som
lider väcker medlidande. Det är världen nog för att
mannen skall bli en skurk. – Han ville inte låta mörda
sig, den skurken! – Fattas han själv av medlidande
och upptager den förkrossade som ligger vid hans
fötter, då, ve honom! Då hämnas hon de saknadens
lidanden hon själv ådrog sig, och inom kort är han åter
i helvetet. Hon lider av att icke få göra ont, hon
tvinar om offret kan fly, hon vill icke leva, om hon
icke får pina honom. Det onda för det ondas skull,
det onda som livgivande princip, det onda som
urkällan till glädje och levnadslust. Jag såg en
sådan mörderska, som väckte alla rättänkandes
sympati; de talade om hennes ömhet för mannen (det är
rena sanningen!), och om hans otacksamhet, om hans
trolöshet! O värld, vad du är ond och dum!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
