- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 46-48. En blå bok. Del 1-4 /
355

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning I - Äfflingarnes skapelseverk - Det sköna och det dyra

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ÄFFLINGARNAS SKAPELSEVERK.



När Dalton upptäckt ekvivalenterna, så begynte
ateisterna att vilja skapa. Och 1828 lyckades de att
av »oorganiska ämnen» skapa ett organiskt, men fastän
det endast var ett dött exkrement, så upphävdes ett
Te Deum till skaparen som hette Wöhler.
Skapelseverket eller homunculus var helt enkelt urin, för det
första, för det andra framställes det nu av äggvita
(vilken i parentes icke är oorganisk), som försiktigt
oxideras medelst kaliumpermanganat. Men det var
icke ens det lilla exkrementet som frambragtes av
intet, det var endast ett caput mortuum,
urinämnet, eller karbaminsyrans amid som sammansattes
ur blåsyra och amoniak. Men blåsyran själv
skapades sekundärt ur organiska ämnen, blod, hår, horn
(med järn). Denna rysliga dumhet gick segrande
genom världen och står kvar än i dag i läroböckerna,
såsom en vetenskapens triumf över skaparen. Det var
1828. Sedan har man försökt göra äggvita, och har
kanske gjort det i nitrocellulosan, fastän man inte
förstod det. Men äggula har man ännu inte gjort, och inte
kycklingar heller.

Det stora verket var fullbordat 1828; det kvävdes
i lindan, börjande och slutande med vad som står
närmast urin och därför kunde kallas – ingenting.

DET SKÖNA OCH DET DYRA.



En resande juvelerare skulle visa mig de
vackraste ädelstenar i världen, och han förde mig till
fönstren på rue de la Paix i Paris. Där lågo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:39:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/blabok/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free