Samlade skrifter av August Strindberg / 46-48. En blå bok. Del 1-4 / 399 (1912-1921) Author: August Strindberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning I - Det otroligaste av allt eller den store byggmästaren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

så spökar på ett oförklarligt sätt samma talserie 12,
24, 48, som i Kinnekulles lagerserier =

Sandsten	= 24	meter
Alunskiffer	= 12	»
Lerskiffer	= 12	»
Kalksten	= 48	»
Lerskiffrar	= 48	»
Trapp	= 12	»

Men den första tabellen är urbergets, gneissens och
granitens beståndsdelar, och Kinnekulles lager
innehålla intet annat än urberget, men lagringarne synas
ha avsatt sig i bestämda proportioner efter egentlig
vikt eller ekvivalent. Därför menade också äldre och
förståndigare geologer att alla formationer avsatt sig
ur en enda rudimateria, eller blandning, som sedan
omvandlats antingen under inflytande av eld eller
vatten, eller bådadera; antingen samtidigt eller successivt,
antingen långsamt eller hastigt. Göran Wahlenberg
menade i Svenska Jordens Bildning att urberget, granit
eller gneiss, kunde omvandlas till sediment så: att
kvartsens kiselkorn sjunka ner och bli sandsten,
glimmern blir lerskiffrar, och fältspaten blir kalk (jämte
kaolin). Detta vore ju en monistisk förklaring på
Kullens uppkomst, och etagernas lagring ovanpå
moderluten gneissen.

Vad ledfossilen angår, gjorde man bäst i att lämna
dem i zoologiska muséet och icke låta dem grumla
den klara sidan i naturens bygge. Ty när man hittar
krittidens flintor i Kinnekulle, så ramlar hela
silurfiktionen som ju skulle bestämmas efter fossilen, och
det värsta är att flintorna träffas så långt ner som i
orstenslagret. Men fossilerna skulle bevisa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>