Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning II - Spektral-analysen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Riktar jag spektroskopet mot full middagssol, så
får jag inga mörka linjer, men halva spektrum blir
gult, det röda drar i rosa och det gröna försvinner.
I svagt solljus synes det gula svagt. Om morgon
och afton synes det gula knappast; en sommarnatt
icke alls, utan endast rött, gulgrönt och violett.
I solsken under snöfall visade sig den mörka linjen
i blått omkring G (cyan) skarpast. Den så kallade
regnlinjen i rött endast svagt.
Snöljus från norr ger ett kontinuerligt spektrum
med svarta linjer i oändlighet. I stark dimma synas
de mörka linjerna bäst. Ingen vill väl påstå att man
analyserar solen med att titta på en dimma genom
spektroskopet.
Elektriska kolbågslampan utanför mitt fönster
visade hela vintern ett kontinuerligt spektrum med en
konstant mörk linje i violett som icke kan vara kalium,
emedan lampans kolstav endast består av retortkol,
reducerat ur gasverkets kolväten. Men det är icke
kolets spektrum heller. Det är bosch således hela
spektralanalysen, i synnerhet som kolet, vilket ju brinner
härligt, icke ger något spektrum. Ångström »tror»
emellertid att de linjer man får genom att slå elektriska
gnistan igenom kolsyra, utgöra kolets linjer,
nämligen 658, 657,7, 564,6, 514,4, 426,6, det vill säga linjer
över hela spektrum.
Sommarnattens ljus gav endast rött och blått i
spektroskopet, liksom stjärnorna för blotta ögat endast
ge blått och rött. (Alldeles som elektricitetsmaskinens
konduktörer ge blått och rött ljus i mörkret.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
