Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning II - Finska-ungerska-mandschuriska-japanska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu skulle ju ett par ord sägas om japanskan,
för att introducera även detta avlägsna tungomål i
den europeiska språkkonserten!
En flyktig blick avskräcker liksom ungerskan, men
om man rensar bort præfixer och suffixer, och om
man begagnar sin rätt att välja ur de europeiska
språken, där likhet visar sig, så blir saken icke
orimlig. Och att sluta av likhet är enligt logiken ett gott
sätt (analogi), att sluta av olikhet är ett sämre sätt.
Alltså: till ordlistorna!
Jag ser strax att äta heter kuu och tänker då på
tyska kauen, kanske grekiska enkoia (måltid),
latinska coenare. Om någon invänder att kuu »kommer
ifrån» kinesiskan, så kan ju svaras, att ett ord icke
behöver »komma ifrån», därför att det liknar, utan
båda kunna ha öst ur samma urkälla.
Jag fortsätter, hållande mig till realiteter tills
vidare.
Smör heter gyuraku. Det låter som ungerska,
men heter där voj, på finska = voi. Mera liknar
gyuraku grekiska butyron, som på tyska är butter.
Ättika heter su. Det är surt, oxys (gr.), acidus,
sauer.
Socker = sato, saccaron (gr.).
Shio = hals, halós, salt.
Pan = panis, bröd.
Kashi = kuchen (ty.), coquo (lat.).
Ushi = sarx (gr.), kött(?).
Köket heter daidokoro, och det låter som
grekiska; och daio betyder brinna, koreo sopa, korä
piga.
Yasai = gemuse, olus (lat.), opson (gr.).
Yaku = kaio, kauvo (gr.), bränna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
