Samlade skrifter av August Strindberg / 46-48. En blå bok. Del 1-4 / 606 (1912-1921) Author: August Strindberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning II - Den oupphinneliga antiken - Rembrandt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Många antiker äro sköna, men det finns alltid
ett litet fel, av den orsak, att allting är bristfälligt här
på jorden. De som gå med ancestrala minnen av något
fullkomligt, lida därför när de se det ofullkomliga
i konsten, som uppger sig vilja korrigera naturen.

Niobe-konturen.

Det enda fullkomligt sköna jag sett fanns i
naturen. En snöalp vackert tecknad som Dent du Midi;
en grupp tulpaner utanför Beau-rivage vid Lac Leman;
ett gammalt olivträd vid Savona. Mest i växtvärlden
har jag funnit det fullkomligt sköna dock. En
persisk alpviol, en vit azalea i blom har givit mig den
största skönhetslust, ty den var ointresserad, och
väckte dunkla minnen av något jag sett förut som
var ändå skönare.

REMBRANDT.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>