Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning II - På andras vägnar - Vördnadsfullt Jim Pongo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gudar. Han avgudar Wagner, och det gör icke jag.
Han har icke upptäckt Wagner, men han har
identifierat sig med honom; han talar i Wagners namn,
ser ut som om han skrivit Wagners operor, och
betraktar oss som dödsfiender, kanske med en viss rätt,
ty om vi kunde störta Wagner, så föll hans beundrare
till intet.
Jag har en annan bekant, som söker mitt
sällskap, men endast därför att jag tycker om hans
Beethoven. Jag hade visserligen, såsom varande tio
år äldre, min Beethoven färdig före honom, men han
anser sig ha upptäckt honom, och jag undfår
Beethoven ur hans hand.
De flesta fiender jag äger, hata mig mest på
andras vägnar. De hade aldrig läst vad jag skrivit,
men de »ha hört sägas» av sina vänner...
Dessa självlösa, som »ta in» i stället för att tänka,
och vomera i stället för att tala, de äro alltid
uppgillrade med auktoriteter, vädja till axiom, slå sig till
riddare för åsikter, som icke äro deras men giva
dem bröd.
Jag råkade i Paris en obetydlig, färglös, hygglig
karl, som åtnjöt stort anseende emedan »han kände
Zola», händelsevis, vilket icke många gjorde.
Nåväl, vi möttes! Det var Zola, och blev Zola, men
vännen själv råkade jag aldrig. Han var obefintlig,
fanns inte!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
