Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning II - Die grosse Verachtung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna gränslösa fräckhet, då han tillika ville stjäla
mitt löfte, som var villkorligt baserat på hans 80 tusen,
kom mig att rodna av blygsel, och jag blev stum,
undrande om jag kunnat misstaga mig. Vi rökte en
cigarr, talade om ångbåten, och genom att sätta mig
in i hans tankars gång var jag nära att tro på
ångbåten.
Längre fram på dagen gick jag upp till sheriffen,
och fick bekräftelse på att kapitalisten var fattig.
Jag nöjde mig med att icke vara hemma för
slyngeln, som med det från mig stulna löftet gick och
lånade pängar i kolonien. Jag varken ville eller
vågade omtala affären, ty slyngeln var en aktad man,
och hade sin far i drätselkammaren som Baillif. Nu
blir historien lite invecklad. Fadren i drätslet och jag
hade tio år förut haft en affär. Styrelsen hade
nämligen betalat mig ett förskott på arbetet, som jag
levererat, men då man icke begagnade arbetet,
återlämnade jag förskottet, när fem år gått. Vid ett samtal
sex år senare med koloniens solicitor, råkade jag
omnämna det återlämnade förskottet, som belöpte sig
till 400 piaster, och ämbetsmannen lovade rannsaka,
ty summan var icke avförd ur räkenskaperna. En
tid gick, under vilken jag haft nya affärer med sonen,
slyngeln med ångbåten. Därvid hade han blivit
skyldig mig provisioner på försäljning av skinnvaror, men
jag visste icke beloppet. En dag kommer sonen (med
ångbåten) på besök, och till min stora förvåning ville
han lämna provisionerna. Han såg hemlighetsfull ut,
och betraktade mig som man betraktar ett dumhuvud,
alla svarta anse de vita som dumhuvuden, emedan de
»låta lura sig».
Jag invände att det icke brådskade med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
