Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning II - Sacrosanctus - Paradisets lustgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna gång skulle han icke binda sig, och för att
icke bli narrad, gick han varje afton från sin brud till
kaféet, där han för vännerna »objektiverade»
föremålet, refererande aftonens samtal och små händelser.
Som hon var av samma ull, gick hon också ifrån honom
till sina vänner för att skepticera. – »Man skall
hålla sig flytande,» sade hon. – Men när båda
upptäckte sveket, så gingo de isär. Dock, det var för
sent! De hade vävt ihop sig; och de ledo kval, som
drev dem samman igen. Slutligen måste de gifta sig.
Och för att komma ner och komma loss, förnedrade
de varandra för att genom ömsesidig avsky bli fria.
Men det lyckades icke. De gingo ut och förtalade
varandra, skändade varandra, intet halp. Sex gånger,
tio gånger skildes de, men återvände...
Det mest subjektiva av allt kan icke objektiveras
och får icke. Det är sakrosankt, och får icke talas
ut med ord, liksom namnet I. H. V. H. Det är hädelse
att göra det, och straffas med döden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
