- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 46-48. En blå bok. Del 1-4 /
769

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning II - Det sköna och det goda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ena blir för stort, det andra för litet; näsvinklarne röras
som på en ond häst, läpparne dras upp och visa de
tänder man eljest döljer, hakan faller fram, kinderna
ligga efter ok- och käkben... Håll fram en spegel
då för den sköna, och hon skall fasa över sig själv!

Om du vore god, som du är skön! Den
bönesucken känna vi, icke sant?

*



Grekerna ägde tre ord för begreppet dygd:
kalokagatia, som betyder sköngott! Eljest heter dygd
bara kalón = det sköna, eller bara agatón = det goda.
Gott och skönt syntes vara ett hos dem; och det är
nog så.

Jag ser ibland på besök en 70-års gumma, som
suttit på torget. Hon ser egentligen ut som ett troll,
vanställd av år och oblid väderlek, knappt ett
mänskligt drag. Hon bär även spår av att ha suddat och
slarvat, men i det ögonblick jag framkallar känslan
tacksamhet, så ordnas de tilltrasslade dragen, det
halvslocknade bittra ögat får ett skönt uttryck, och
rösten ljuder av ekon från ett troligen naturgott
hjärta.

Våra förfäder, romantikerna, skrevo mycket om
sköna själar; vi ha bara sett sköna kroppar; men
kroppen är ju död i sig själv.

– Vi äro icke kroppar, men vi hava kroppar.

Den, som massakrerat sin kropp, han kan se
själar, mitt igenom en flottig bonjour, en ändrad
kofta.

Men om han genom den vackra klänningen, under
den lilla runda kinden, den stolta barmen ser ett
fult hjärta, då ryser han, och tänker på en död kropp,
som skall förvandlas till något fult i en grop och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:39:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/blabok/0769.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free