Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Avdelning II
- Mumiekistan
- I vindskontoret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
där fann han henne åter? Hon låg i skrinet,
balsamerad i rosors och violers blad! Men nu är hon död!
Då gråter han!
Och i andra ändan av våningen sitter hon över sin
lilla mumiekista och talar vid sin kära döde. – Och då
gråter hon!
För alltid förlorad!
För alltid!
I VINDSKONTORET.
Bara tre år hade gått, sedan han gifte sig, och
nu hade stormen tagit alltihop med hustru och
barnet. Han skulle gå upp i vindskontoret och hämta
något undanställt. Så kom han upp i detta loft där
det alltid prasslar och knäpper, där en katt smyger,
och där husets inälvor visa sig i takstolar och
skorstenspipor, där det är sotigt och dammigt till och med
pä spindelnäten.
Han öppnade hänglåset! Där låg hela
strandgodset efter skeppsbrottet. Det var för sent att vända
om, och han stannade.
Gavlarne av hennes brudsäng med grönt siden och
förgylld mässing. Lillans vagga och de sex hennes
mjölkflaskor, som modren själv ansade, med sina små
händer i det iskalla vattnet; alla blomvaser och glas,
som kommit i huset alltsedan bröllopskvällen då
salsbordet var fullt.
Där stod rosenkorgen hon fick till förlovningen
och som sedan blev sykorg.
Torra blombuketter, lagerkransar, böcker till och
med, gåvor från honom till jul och till födelsedagar,
med vackra tillägnan...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:39:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/strindbg/blabok/0798.html
