Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning III - Konsten att göra ont - Går världen baklänges?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ty det blev min skam om han icke fick flytta upp i
högre klass på hösten.
Jag gick till honom, en halv mil fram och tillbaka,
utanför staden och läste två timmar, allt för 25 öre.
Han visste att jag behövde dessa 25-öringar till
kläder.
En gång lät han mig veta det, på ett sårande
sätt, ty hans far var rik.
Jag slog honom icke, ty hans mor, som
beundrade honom, satt i rummet innanför, och jag vågade
icke slå. Men den gången grät jag, av fasa att se
ett barn så ont. Jag steg upp och gick! Men
anmodades komma tillbaka, mot löfte om bättring.
Bättring inträdde icke. Jag höll ut fyra år,
vinter som sommar!
Pojken försvann från min horisont, totalt. Jag
har förgäves sökt hans namn i adress- och
statskalender, frågat efter honom, men han är borta!
Var han ett undantag? Nej, jag hade flera sådana
uronda, som njöto av att plåga. Det var den
överlästa beräknande ondskan, det positiva nöjet att få
pina, även om de skadade sig själva.
De kunde konsten! Men deras glädje togs ifrån
dem!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
