Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning III - Kisel blir kol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu står en granskog och växer på alpens
berggrund. Myllan är minimal, luften är kolsyrefri,
varifrån kommer då kolet? Det kan härledas ur
vattnet, som kan förvandlas i allting, men det är mera
sannolikt att kolet tas med rötterna ur bergets
kiselsyra.
F. Fittica, professor i kemi vid universitetet i
Marburg, har i dessa dagar (Deutsche Revue, maj
1908) bevisat, att kiselsyra avger kol.
Vi måste ju tro att en universitetsprofessor kan
så mycket kemi, att han är mäktig en enkel kvalitativ
analys, som varje apotekargosse rår med.
Så här förfar professorn: Han fäller kiselsyra
med ett alkali, som icke är kolsyrat. Denna
kiselsyra torkas, rives till pulver och glödgas med zink.
Löser man ut metallen med syra, så erhåller man
kol. (Användes järn i stället för zink, så
förvandlas en del av kiselsyran i lerjord.)
Nu vill jag tillägga att professorn utom kol i
första fallet även får kväve, vilket stämmer med mina
äldre beräkningar att silicium = 28 är ett
bikondenserat kväve = 14. Och järnet är ett kvadrikondenserat
kväve = 56 eller ett bikondenserat silicium.
Därmed kan diamantens uppkomst ur kisel
förklaras. Diamant ansågs alltid vara ett slags
bergkristall, ända tills man förbrände den och fick
kolsyra. Men man förbisåg att diamantens aska gav
ett kiselskelett med något järn. Grafiten i urberget
kan icke härledas ur organiskt ämne, utan måste
uppstå ur transmuterad kiselsyra som blir kolsyra först,
sedan kol. Grafiten är alltid järnhaltig, och grafiten
är kisels övergång till järn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
