- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 46-48. En blå bok. Del 1-4 /
913

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning III - Daggbildning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DAGGBILDNING.



I min ungdom ändrades uppfattningen av
daggbildning så, att droppen på grässtrået ansågs bero på
utdunstning av gräsets lymfa och icke på fällning ur
luftens fuktighet. Det har förvånat mig många gånger
att i ett torrt uppeldat rum, ett glas ögonblickligt
besattes med fuktighet utanpå, när det fylles med
iskallt vatten, och i sådan myckenhet att det rinner
av glasets sidor. Även om det fanns något vattenångor
i rummets luft, som är uttorkad av en hettad
järnkamin, så kan det icke finnas tillräckligt mycket i
luftlagret omkring glaset; och när det är lungt i rummet
kan ju icke ny med vattenånga mättad luft i hast
träda till.

Jag finner det oförklarligt, och börjar luta åt
teorin om daggdroppens utsöndring från grässtrået.
Jag tror att glaset, som är poröst liksom allt glas,
utsvettas vattnet. Det är visserligen sant, att kroppar
sammandragas av köld, och att glaset därför borde
bli tätare, men genom ojämn sammandragning kan
ju porer öppna sig. För övrigt, luft kan pressas genom
järn, och kvicksilver genom vattentätt läder. Jag har
även försökt tänka mig, att glaset genom den stora
temperaturskillnaden innan och utan kunde avge
kiselsyrans och kalkens hydravatten, liksom jag tror att
berget ger sitt eget hydroxylvatten vid
diamantborrning.

Att man vid uppgifter om luftens sammansättning
kan så noga ange syre och väte, och särskilt bestämma
den ringa kolsyrehalten (4/10000), under det man
numera knappt nämner vattengasens mängd, är ju en
omständighet som borde mana till revision av teorierna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:39:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/blabok/0915.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free