Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning III - Trådlös kallelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men jag var lite villrådig om orten och hotellet,
och förstod egentligen inte vad jag skulle göra där
mitt i vintern.
Några dagar senare läste jag i tidningen att en
vän avlidit på sanatoriet *** i Sachsiska Schweiz.
Då förstod jag att det var han, som ensam och
övergiven i främmande land hade ropat på mig, längtat
efter mig, kanske bett mig om förlåtelse för att han
gjort mig orätt.
Ett år förut hade nämligen följande tilldragit sig
mellan honom och mig:
Jag bodde på en badort, och han, vännen, bodde
i en småstad bredvid.
Genom en utgiven bok hade jag som vanligt
råkat såra hans vänner, men icke honom personligen.
Han gjorde dock gemensam sak med vännerna, och
kom resande exprès till min vistelseort för att anföra
bojkotten.
Om aftonen sitter han på hotellet och pokulerar
ymnigt alltunder det krigsråd hölls mot mig.
När han skulle gå till tåget om natten, så
snavade han på en skena och måste föras hem till
staden. Där låg han rätt länge till sängs; men när
han icke höll diet, så anfölls han av neurasteni. Jag
hade nyss förut lidit av samma »sjukdom», vilken
av ovännerna förvandlades till delirium tremens.
Slutligen måste han resa från hustru och hem,
till sanatoriet i Sachsiska Schweiz.
Nu var det icke något sanatorium utan ett
alkoholisthem; och där dog han utan vård, övergiven
av skötarne till och med.
Detta var en hemsk historia, och jag skulle icke
ha vågat berätta den, om jag icke förut berättat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
