Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Avdelning III
- Att resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ATT RESA.
Människor och värld äro sig lika överallt, så att
man egentligen aldrig behövde resa. Jag har rest
mycket, och vet hur lönlöst det är.
Kant var aldrig utom Königsberg, och han har
ändå genomforskat himmelens, jordens och
människosjälens alla djup.
Begäret att resa kan härledas dels av nyfikenhet
eller lust till ombyte, men mest av högfärd och
skadeglädje. Det är oftast för att ha sett lika mycket eller
mer än de andra, som folk besvärar sig med resor.
När de kommer hem så behöver de inte tiga i en
salong när någon talar om Paris eller Neapel. Och
när de själva tala om Sixtinska Madonnan eller
British Museum, så är det för att känna sig över och
krossa fattiga släktingar, som ingenting sett av världen.
Resande ljuga också. När de levat i Neapels
ohyra och atmosfär av onaturliga laster, legat i
smittade sängkläder köpta på stärbhusauktioner, ätit rutten
mat och löst sitt huvud hos hotellägaren, så förtiga
de detta.
– Har du varit i Neapel?
– Nej...
– Å! Å!... Det skulle du!...
Hade du varit där, så hade ohyran och Sodom
icke förnekats, men nu... Å! Se Neapel och dö!
Jag har alltid fasat för resor, ty jag förlorar mina
rötter. Mina tankar och stora fonder av upplevelser,
mitt vetande, mina känslor skakas om, och råka i
oordning, så att jag kommer fram tom och förtvivlad.
Jag förlorar mig och blir flack.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:39:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/strindbg/blabok/0953.html
