Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning III - Kristallvinklar och atomvikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han mätte upp vinklarna och differenserna det vet jag
inte; och om någon annan satt vinklarnas storlek i
förhållande till atomvikten (ekvivalenten) det vet jag
inte heller, fastän det är möjligt.
I Typer och prototyper ur mineralkemien (Sthlm
1898) har jag framkastat misstankar om att
sammanhang existerar mellan kristallvinkel och atomvikt,
ehuru det förefaller mig orimligt, då jag icke kunde
förklara orsaken eller sammanhanget Jag vill nu
endast erinra om några fakta.
Svavelarseniken realgar äger kristallvinkeln 74°
30’, vilket är arsenikens atom = 74,9 (Meyer och
Seubert).
I antimonsilver Ag2Sb är medelkanten: 106°; och
106 är silvrets atom; basiska snittet är 120° som är
antimons atom = 120.
I bournonit av bly, koppar, antimon och svavel
finnas vinklar av: 103° som är blyets ekvivalent; av
96° som kan vara både svavelkoppar = 96 och
3-värdigt svavel = 96, och formeln ger verkligen S3 (Sb2S3).
I pyrargit av silver med antimonsvavla finnes
en vinkel på 108° som kan vara silvrets atom = 108.
I svavelsilver synes också vinkeln 108° som är
silvrets.
I allomorfite av svavelsyrad baryt och calcium
visar sig calciums 40 i vinkeln 40°.
I järnmalmen liévrite ser man järnets molekyl
111 i 111° [Fe = 55,8, Meyer och Seubert].
I brochantite som håller tenn och koppar synes
tennets 117,3 i vinkeln 117° och kopparns 63 i
vinkeln 63°.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
