Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskapligt oförnuft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alkemisterna och alla forntidens folk kände
guldet icke på färgen, utan på dess egentliga vikt (som
är atomvikten x 10; guldets eg. v. = 19,7; atom = 197).
Och de igenkände även guldet på dess oangriplighet
av luft, vatten, syror och »lut».
Dessa guldets egenskaper kallas nu yttre, ehuru
de röra metallens allra innersta konstituerande
egenskaper, atomens förhållande. Detta är fysikalisk kemi,
som dock rör sig om ämnenas yttre fysiska
egenskaper, huru de avskiljas av elektriska strömmen, vilket
varje guldsmedsarbetare praktiserar, och vilket skulle
rangera den »fysikaliska kemien» bland näringarna och
icke bland vetenskaperna. Detta oavsett den dumma
kater-teorien om jonerna, som skulle lyfta
elektrolysen från galvanoplastikens yrke till vetenskap.
Denna nya vetenskap kallas mycket kort och
vältaligt DT. Med DT menar Kipling något annat som
står i sammanhang med whisky, men med DT menar
den fysikaliska kemien Dissociationsteorin; det är den
gamla iakttagelsen att vissa ämnen såsom Salmiak
vid högre temperatur sönderdelats i sina komponenter,
denna iakttagelse nu generaliserad på lösningar.
Koksalt i lösning av viss halt innehåller nu Klor och
Natrium, utan att Kloren ger sig tillkänna genom sin
dödande doft, och utan att metallen Natrium tar eld
i vattnet, som den brukar. Detta teoretiskt abnorma
fenomen har dock icke gått i andra än syndikatet;
och när de utanför stående begära bevis, svaras att
det är en hypotes, som bjuder och befaller att
atomerna äro laddade med elektricitet (av okänd ström)
så att de blivit overksamma. (Eljes bli ämnen rätt
verksamma när de laddas.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
