Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akt I. Utanför stugan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MODREN.
Akta dig, om du tror dig kunna bekämpa det!
DEN OKÄNDE.
Det är redan gjort!
MODREN.
Ve, ve, är du nu där igen! Du lär intet av
Försynens tuktan.
DEN OKÄNDE.
Jo, att hata. Kan man älska det onda, det som
gör ont?
MODREN.
Jag är mycket olärd, som du vet, men jag läste
i går i ett lexikon, att Eumeniderna betyder De
välsinnade!
DEN OKÄNDE.
Det är sant; men det är lögn att de äro
välvilliga. Jag känner bara en välsinnad furie, och det
är min!
MODREN.
Kallar du Ingeborg furie?
DEN OKÄNDE.
Ja, ty det är hon, och som sådan är hon stor.
Hennes uppfinningsförmåga i att pina mig överträffar
mina mest infernaliska påhitt, och om jag slipper
levande ur hennes händer, så kommer jag så ren som
guld ur elden.
MODREN.
Du har fått efter förtjänst. Du skulle skapa om
henne efter ditt sinne, sade du, och du har lyckats!
DEN OKÄNDE.
Fullkomligt! - Men var är min furie?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>