Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En terrass på klosterberget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRESTAREN
liggande, men kryande till sig; sätter sig i en ställning som
den antika statyn Sliparen eller Slaven.
Causa finalis eller yttersta grunden - - - ja si,
den får man inte veta! - - - Emellertid, när ormen
har skulden, så äro vi relativt oskyldiga - men det
får man inte säga åt människorna! - - - Den
anklagade tycks ha kommit ifrån den där affären i alla fall!
och domstolen upplöste sig som en rök! Jo jo! dömer
icke! Dömer icke, domare!
DAMEN till Den Okände.
Kom och följ mig!
DEN OKÄNDE.
Men jag vill höra på denna mannen - - -
DAMEN.
Varför? Han är ju som ett litet barn: frågar
om allt, som icke kan besvaras. - Har du inte hört
hur små barn äro frågvisa. - »Pappa, varför går
solen upp i öster?» - Kan du svara på det?
DEN OKÄNDE.
Hm!
DAMEN.
Eller så här: - »Mamma, vem har skapat Gud?»
- Det tycker du är djupsinnigt! - Följ mig!
DEN OKÄNDE
strider med sin beundran för Frestaren.
Ja, men det där med Eva, det var nytt...
DAMEN.
Å, för all del, det läste jag i bibliska historien när
jag var åtta år; och att vi ärva föräldrarnes skulder
det står ju i Rikets lag. - - - Kom mitt barn!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
