Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En terrass på klosterberget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRESTAREN
reser på sig, rister lemmarne och går haltande upp på
bergstalpet till höger.
Kom skall jag visa dig världen, som du tror dig
känna, men icke känner!
DAMEN
går upp på bergstalpet till vänster.
Kom hit, mitt barn, skall jag visa dig Guds sköna
skapade värld såsom jag lärt mig se den sedan sorgens
tårar tvättat mina ögon från dammet - - - Kom
till mig!
DEN OKÄNDE
står villrådig mellan båda.
FRESTAREN.
Hur såg du världen genom tårar? Som
strandens pilar spegla sig i upprört vatten! Ett kaos utav
krökta linjer, där träden synas stå på huvet - - -
Nej, barn, med mina fjärrglas torkade vid hatets
brasa, med min terrestertub jag allting skådar
rättvänt; exakt och skarpt precis som tinget är!
DAMEN.
Vad vet du väl om tingen, barn? Det är ej tinget,
som går in uti ditt öga, men tingets bild; och bild
är sken, ej saken själv. Du strider då om bilder,
och om sken!
FRESTAREN.
Nej, hör på den! En liten filosof i kjolar - - -
- vid Zevs Kronion slik disputation i bergens
jätteaula, den fordrar auditorium därefter! Hållah!
DAMEN.
Mitt har jag här, min vän, min man, mitt barn!
Vill han mig höra, väl, då är mig väl, och
honom ! - - -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
