- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 54. Efterslåtter : berättelser, dikter, artiklar /
42

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genvägar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42 BERÄTTELSER

vänlighet han visat sällskapet, då han upplät sin park
till deras nöje för dagen.

Herr greven tackade från sin balkong med ett
välvilligt leende, som förargade Tekla, emedan det
föreföll något nedlåtande. Därifrån marscherades till
en bergshöjd vid stranden, där gillets minnesmärke var
upprest och där en kort bön hölls av ordens andliga
ledamot, varefter fanfarer förkunnade, att middagen
var dukad.

Under lindarnes höga valv voro borden dukade
rned ett par femtiotal kuvert, och vinglas återkastade
vinflaskornas röda lack och gyllne etiketter.

Tekla hade aldrig sett något så praktfullt, och
hon glömde ett ögonblick slottets och grevens
grannskap. Herr Robert hade plats bredvid fadren och
satt mitt emot henne, och gevaldigern var den unge
mannen särdeles gunstig.

Knivar skramlade, korkar smällde, och det var
icke ett ögonblicks rö. Än var det en skål, som
ut-bragtes, än en fanfar eller ett skott. Tekla kände
vinet blanda upp blodet och följa med uppåt hjärnan
som föll i en salig halvdomning. Herr Robert, som
ville dela sig och underhålla sina grannar, kände Teklas
ögon lura på sig, och han tvangs att åter och åter
vända sig till henne, tala för henne, ty numera hörde
hon ej vad han sade för stimmets skull, men han såg,
att hon lyssnade, och han kände, att varje ord, som
hans läppar och tunga frambragte, fann återklang
hos henne.

Middagen tog slut och man steg upp att
lustvandra i parken. Herr Robert gick vid Teklas sida.
De vandrade i sjöstranden under alarnes rundhuggna
välvningar; de fördjupade sig i parkens långa och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:41:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/eftersl/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free