Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENVÄGAR 103
vars tankar hon fruktade en gång skulle genomskåda
hennes. Jag vågar väl också anta, att hon som kvinna
var avundsjuk på mig, mannen, och att, då hon inte
kunde komma över mig, hon ville smuggla sig förbi
mig på genvägar.
Har jag gissat rätt? Vem vet, människosjälen
är så föga utforskad, och vi tro en del, men till
största delen förmoda vi bara.
- Nå, men bevisen att hon var med och
anstiftade processen? begynte vännen åter.
- Det fattas mig ännu, men de skola en gång
komma i dagen, de skola...
- Mina herrar, avbröt en talare samtalet, och
alla tego vid bordet.
När Billgren, efter att ha sagt Tekla sin mening,
hade lämnat sammankomsten på Grand Hotel, hade
denna omringats av sina syskon, som blott sett men
inte hört vad som förefallit.
- Det är en dålig man, var allt vad hon kunde
och ville säga. Församlingen tycktes i denna sak vara
enig, och man uttalade allmänt sin förväntan, att
han i fängelset skulle få lida sitt välförtjänta straff.
Tekla bedyrade, att hon hoppats att kunna leda den
förvillade på bättre vägar, men att hon bedragit sig
däri, var inte hennes fel. Hans djävulska finter hade
vilselett henne, och hon ångrade djupt vad hon gjort.
Då hon inte gav vidare upplysningar om hur hon
kommit till den felaktiga uppfattningen, att han ägde
ett mediums egenskaper och denna fråga var kitslig
nog, så inställde sig en viss tomhet i samtalet.
Och de stora förväntningar på aftonen, som blivit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
