Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pintorpa-fruns julafton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hårt, visset. Och det lade sig som spindelväv i
ansiktet, beslöjade blickarna och iskylde hans hjärta.
Helt tanklöst höll han papperet mot ljuset, liksom han
ville läsa något annat bakom skriften. Och tänk,
papperets vattenstämpel visade spindelnät med en
korsspindel mitt i. Det hade hon inte gjort förstås, men
sådant papper finns att köpa.
Han blev beklämd och fattades av dystra aningar.
Nåväl: frun kom hem! Och när hon fick se
glada färger och ljus, så blev hon mörk.
Och så blev det!
Men urladdningen skedde denna gång icke med
ens och i en riktning, utan så småningom och åt alla
håll.
På andra sidan korridoren lågo köket och
kammaren, där de två jungfrurna bodde. Det första
frun gjorde var att beröva tjänarna deras kammare.
Det andra var att stänga skafferiet och kalla
flickorna tjuvar. Det tredje var att räkna sockerbitarne.
Det fjärde... ja!
Dagen därpå voro spindelvävarna åter uppsatta,
vid middagsbordet var potatisen svart, och köttet var
icke uppskuret, utan såg ut som om det varit
sönderslitet av jakthundar.
Kammarherrn, som ännu trodde på kärlekens
oändliga makt, gjorde ingen anmärkning.
Men följande dag var potatisen svart igen, och så
förblev den i sex månader. Han försökte framkasta
något, konversationsvis, om våta sommaren i fjol och
dess inflytande på lantmannaprodukterna, men
missförstods komplett.
Slutligen började sjukdomssymptom uppträda i
huset; och som alla ledo av samma sjuka, kom herrn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
