Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pintorpa-fruns julafton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kärvar. De ville icke röra hennes, ty den luktade
av hat och elakhet. Detta gjorde henne ond; ledsen
kunde hon ju inte bli.
Så gick hon och låtsade handla ett par timmar;
vände sedan tillbaka hem att äta middag, då hon var
mycket hungrig. Hon gick upp för trapporna; hissen
tyckte hon inte om; öppnade tamburdörren; ringde
på tjänarne; men det kom ingen. Då rusade hon ut
i köket för att banna. Men se, där fanns ingen att
banna. Därpå rusade hon in i våningen för att söka
herrn; men han fanns icke heller. Då förstod hon
allt: De hade gått sin väg.
Men på salsbordet låg ett brev, vilket hon röck
åt sig och slet upp. Där läste hon följande:
– Lev väl, min själs älskade! Tack för det goda
och sköna du givit mig; det onda och stygga skall jag
glömma!
Frun blev ond och rev sönder brevet, ty hon
blev ond för allting, tillhörande den sorts människor
som bli »onda för ingenting».
Så gick hon åter ut i köket för att söka sig mat,
men där fanns ingenting.
Då blev hon ond igen och gick till telefon; men
se, den gick inte; den var sönder.
Då blev hon ännu ondare, så att hon måste ha ett
glas vatten för att släcka med; men se, vattenledningen
gav intet vatten.
Hon tänkte gå ut, gå hem till någon; men när
hon funderat vem hon skulle gå till, gick det opp
for henne, att hon icke hade en vän, emedan hon
avskedat alla.
Hon satt där så länge att mörkret föll; och då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
