- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 54. Efterslåtter : berättelser, dikter, artiklar /
248

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord till Giftas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

248 ARTIKLAR

Fru Agrell önskade jag helst förbigå med tystnad.
Hon vet icke, när hon säger dumheter, och hon har
mera hjärta för hundrackor än för de män, på vilkas
bekostnad så många författarinnor i våra dagar få
klåpa ihop böcker.

När författarinnor skriva, är det alltid lögnaktigt,
dumt eller elakt. De tro, att de ha idéer. Det finns
icke en tanke de tänkt själva, utan de ha tagit allt vad
de lärt av män, och servera det förfuskat.

Det är alldeles onödigt att de skriva sin smörja,
ty det förvillar endast och trasslar in de klaraste saker.

Jag sade ovan, att kvinnans hjärna arbetar på
annat sätt än mannens.

Detta framgår av hennes märkvärdiga logik, som
är något vilket förtjänade en speciell
läkarundersökning.

Om jag säger en dam, att jag nu ringaktar Tegnér,
så vill hon beslå mig med inkonsekvens, därför att jag
för 16 år sen berömt honom.

Hon är så viss på att det är jag som är
inkonsekvent. Att övertyga henne om att det är hon som är
det, kan endast ske genom någon vidlyftig operation
av hennes hjärna.

Om jag ville dela lika en sparris med en dam,
skulle hon ta ett metermått och skära den mitt itu i
två lika långa bitar. Och så skulle hon anse delningen
vara rättvis. »Hälften var,» skulle hon säga! Att jag
skulle bjuda henne välja av bitarna, det visste hön
och att hon skulle ta den ätliga, det visste jag.

Hon är så van att, orättvist, få ta först och bäst,
att hon finner den enkla rättvisan orättvis.

Sålunda finner hon fullkomligt rättvist att gift

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:41:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/eftersl/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free