Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord till Giftas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRORD TILL GIFTAS 255
reser sig mot den låga kvinnans tyranni för att rädda
sig över hos mannen som sin enda bästa vän.
Modren i berättelsen är enfaldig men inbilsk som
nä(stan hela hennes kön och vill skänka sitt barn gamla
unkna kulturavskräden. Dottren anar det, då hon
säger:
»När det är mörkt så här, då känner jag allt
som mamma, men om dagarne, då tycker jag, att allt
ä’ som pappa ä’. Varför är det så olika -?
Steg hördes i tamburen, dörren lästes upp, en
flod av ljus strömmade fram, en frisk kylig vinterfläkt
pustade in i rummet, någon stod i dörren och en
stark, vacker stämma sade:
- Är någon här? - Vad sitta ni i mörkret?
Hon låg i hans famn med ett enda jublande skri,
gömde ansiktet innanför hans rock, såg upp och
skrattade med våta kinder.
- O pappa - pappa, min pappa!»
Det är ett ångestskri, ett uppvaknandets
halvkvävda rop från en ny kvinnosjäl, född med nya tankar,
öppna ögon. Eller är det ej! Är det också ett
misstag? Troligen!
Slutligen ett brev från Amerika, där i anseende
till kvinnobrist, kvinnan är ännu mer bortskämd än i
Europa.
Detta var den så kallade Framåt, efter vars
genomläsning min misstanke om kvinnans underlägsenhet
stigit till full visshet. Och jag är bedrövad på detta
köns vägnar under vilket min mor, min hustru och
mina döttrar höra.
Så kommer brevet. Man får och bör icke trycka
levande personers brev. Jag vill icke heller tala om
innehållet. Men Boktryckaren Alma Psilander erhåller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
