Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sista ordet i kvinnofrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SISTA ORDET I KVINNOFRÅGAN 265"
heten att underhålla hennes barn, ty hans
försörjar-förmåga minskas genom att hon tar brödet från
honom. Men detta hava lagstiftarne ej påaktat, utan
i dess ställe ytterligare genom lagen om
äktenskapsförord betungat familjeförsörjaren och nedtryckt
honom till slav.
Genom kungliga förordningen den 11 dec. 1874
är stadgat:
»Är genom äktenskapsförord stadgat, att hustrun
tillhörig egendom skall från mannens förvaltning
undantagas... då äge hustrun över den egendom
och avkomsten därav råda, där ej annorlunda blivit
stadgat.»
Alltså där äktenskapsförord är gjort, disponerar
kvinnan sin egendom fritt, och lever på mannen,
vars skyldighet att försörja henne och hennes barn,
än ej är borttagen. Där står ej ett ord om att hon
är skyldig med hälvten försörja sig och sina barn.
Däremot finnes en bestämmelse i Ärvda-Balken,
Kap. 8 § 7, som säger: »Avlar man barn i
lönsikia-läge utan äktenskaps loven...; de barn mage ej annat
arv taga, än etc___ dock njute de av fader och
moder nödtorftig föda och uppfostran till dess de
sig själva nära kunna.»
Så skriver lagen, men hur dömer domstolen?
Jo, mannen ensam får med 400 kronor lösa in
barnet på barnhuset (utan bevis på att han är
fadren, endast på modrens lösa ord), eller ensam betala
barnuppfostringshjälp.
Emellertid, om lagen skulle tillämpas, så borde
varje man föredraga lönskaläge än äktenskap, då i
förra fallet kvinnan dömes bidraga till barnets under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
