Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axel Wallengren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Axel Wallengren.
Förord till Axel Wallengrens Skrifter.
När uppgående tåget stannar vid Stehag, säger
upplänningen: »H,är börjar Sverige»; ty här sluta
skiffrarne, sädesslätterna och bokskogen, och här
vidtager gråstenen, björkhagen och barrträden. Det ljusa,
öppna landskapet har mörknat och Skåne är icke mer
Skåne.
Ett land för sig och ett folk för sig, har detta
Canaan, som Linné kallar det, nu på sista mansåldern
danat sig en egen litteratur. Albert Ulrik Bååth
upptäcker, så gott som, sitt land och sitt folk och
besjunger båda i klingande vers. Ola Hansson går vidare
och söker bak tingens yta den yttersta grunden till
den skånska människans andliga fysionomi. Axel
Lundegård och Victoria Benedictsson skildra, utan att
filosofera, skildra herrgårdsliv och allmogeseder med
tidsriktningens skarpa observation. Slutligen framstå
såsom Lundalivets sångare och tecknare två skarpt
präglade fysiognomier, skalderna Axel Wallengren och
Emil Kleen, varandra mycket lika och mycket olika;
båda döda i sin ungdom, mycket populära och mycket
opopulära; sorgfria diktarnaturer, fyllda av vemod över
de sju världsgåtornas otöslighet och av förtvivlan över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
