Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världshistoriens mystik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382 ARTIKLAR
normander; och när korsfararne kommit, blir samma
Hellas en provins under latinska kejsardömet År
1204 bildas frankiska länsfurstendömen i Aten, Achaja,
Naxos. År 1453 blir turken herre och sitter där
ända till 1832, sedan dock venetianerna en tid
innehaft Peloponesus. Nu är Grekland åter Grekland,
dock under en dansk prins. Partenon står kvar på
Akropolis sådant det är, men blott som ett minne,
ty där bor varken Zeus, Allah eller Kristus. Språket är
kvar, ehuru moderniserat. Homerus läses i skolorna
och Aristoteles vid universiteten; allt är kvar av
formerna, men innehållet är ett annat: folket är icke
hellener utan en blandning av slaver, turkar, albaneser, italienare och flera. Detta fenomen kallas i
geologien pseudomorfos. Till exempel då malakit har
kopparkarbonatets sammansättning men kopparoxidulens kristallform, det vill säga ett nytt innehåll,
uppkommet genom kemisk dekomposition och reaktion,
men med bibehållande av den gamla formen. Allting
går igen, och år 1897 hade perserkonungen sin
gengångare i sultanen, och de gamla slagfälten Farsalus
och Termopyle begagnades igen, ehuru utan resultat.
Hellas är dött men Grekland lever; greken har
samma kristendom, samma bildning som andra
européer; Aten har samma hotell, samma kaféer, samma
teaterpjäser och samma konstitution med
minister-kriser som Europas andra huvudstäder. I
deputeradekammaren uppträder garvaren Kleon och Alkibiades
som förr på forum; patricier och plebejer kivas ännu
om makten; någon Sokrates har visserligen icke tömt
giftbägaren i nutid, men ingenting är omöjligt. Allt
är sig likt, men ändock så olikt. Greklands öde är
typiskt för alla stater; ibland självständigt under egna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
