- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 54. Efterslåtter : berättelser, dikter, artiklar /
403

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska akademien och Nobelpriset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSKA AKADEMIEN OCH NOBELPRISET 403

sta namn i franska litteraturen åtföljdes icke av titeln
akademiker. Bröderna Goncourt, som öppna ett nytt
tidevarv i världslitteraturen, tillhörde icke akademien,
Emile Zola, ensam utgörande en hel epok, jätten,
ansågs icke värdig att sitta bredvid
lånbiblioteksförfat-tarne Claretie, Loti, Theuriet, Bourget och
Cherbu-liez; Alphonse Daudet föraktade institutionen,
Maupassant ignorerade den, Huysmans tycktes ha glömt
att den fanns, Richepin... med ett ord, akademien
var bliven en fackförening, där fackmännen saknades.
Den ära, som vår akademi skulle skörda av
handtryckningen med den parisiska, är således bara inbillad.
Nu vore det visserligen likgiltigt om Svenska
akademien fortfore att konstituera sig som
amatörsklubb, vänskapsbröderna eller litteraturvännerna, ty de
ha ju rätt att roa sig som de vilja, men betänklig blir
saken, då den uppträder som domstol. Att dömas av
pärer, eller jämlikar, har i nyare tid ansetts vara av
grundlags natur. Hur många pärer äger vår akademi?
Jo, så få, att majoriteten består av bönhasar, fuskare
och dilettanter i litteraturen, som de skola döma. Och
dessa hedervärda mäns begrepp om diktkonst äro så
barnsligt enkla, att de endast kalla dikt det som är på
vers, helst med rim. Om till exempel Tolstoy endast
har gjort sig känd såsom skildrare av människoöden,
om han målat historiska fresker, så räknas han ändock
icke som diktare, därför att han icke skrivit vers. Men
nu har kursen på versstycken under den senaste
mansåldern fallit; man har lärt sig lite var att på några
lätt räknade och lätt rimmade rader ge ett mer eller
mindre vackert uttryck åt en liten känsla, född vid
åskådandet av ett föremål, till och med så obetydligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:23:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/eftersl/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free