Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - August Strindberg om sig själv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGUST STRINDBERG OM SIG SJÄLV 473
pånyttfödelse, vilket dunstar bort med daggen.
Middagstid är dagen halvsliten; och eftermiddagen (vid
o-tiden värst) är utlevad, orakad, smutsig. Om de
visste, de som sova om morgnarna, vad de förlorat!
Nåväl, efter en timme eller sex kvart är jag hemma,
och då är jag laddad. Jag har varnat husfolket förut
att inte tala till mig då, ty de kan få en olycka. (De
bruka också efter en kort tids erfarenhet springa och
gömma; sig.) Nu är jag våt av svett, och dekolleterar
mig ända ner till svångremmen. Och så börjar det:
På gul oskuren Lessebo Bikupa, med Sir Josuah
Masons 1001, med Antoine Fils’ violette noire går det
löst, under ett enda tobaksrökande, till kl. 12.
Då är det slut, och så slocknar jag; går och lägger
mig att sova, vaknar förnyad, öppnar brev, läser,
skriver brev, sover, men är för trött att äta; och fastar
därför till klockan 3, men fastar även på spekulation
att få middan att smaka. Så äter jag middag:
Smörgåskrafs med en sup, soppa, kött (eller fisk), en halv
öl. Slut, intet kaffe! Om söndagarna dricker jag
vin mest för stämningens^ skull, ty jag är inte förtjust
i vin annat än i sällskap och i anledning av någon
anledning. Därpå sover jag en ordentlig middag (vilket
jag gjort sen jag var 12 år); stiger upp kl. 6-tiden, och
skall nu lösa det rysliga problemet att fördriva tiden
ensam till kl. 10. Som jag icke åt kväll, så måste
jag ha något annat. Det var dryck! Och nu skall
jag tala om den historien sannfärdigt. Jag har aldrig
varit alkoholist eller drinkare, men jag har druckit;
jag har tagit det som en gåva, utan vilken jag icke
hade hållit ut att leva. Ordspråksboken säger så här
(utan att jag därför vill uppmuntra superiet): »Ej
konungar tillkommer det att dricka vin, ej furstar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
