Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Erik Nordenskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbetsrum. Japanerna överlade i ett hörn, och slutligen steg
sekreteraren fram och bad att få se Nordenskiölds
kraschaner. Värdinnan gick och drog ut en chiffonjélåda,
som var fylld med »alla Europas kraschaner». Som
barn började Japanerna fingra och plocka på
grannlåten, men Soto Mayor måste såsom invigd upplysa om
dekorationernas nationalitet. Slutligen finner sällskapet
en dekoration på botten av lådan och vilken Soto Mayor
icke kunde deklarera. Han bär den fram till
Nordenskiöld, åtföljd av hela Ambassaden, som voro i
spänning rörande den sällsamma orden. Jag vill minnas
att den var ett blått sidenband med träklubbor.
– Den där! skrek Nordenskiöld. Det är nu ju,
låt mig se: Timmermansorden!
Det var omöjligt förklara för Japanerna, som
trodde att den var lika sällsynt som sällsam[1].
Summa summarum: Timmermansorden eller
Isabella Catholica, det var Nordenskiöld alles Wurst. Men
offret han gjort kände han kanske ibland som en
disharmoni, han icke kunde lösa.
Aftontidningens julnummer, 1910.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
