- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 35. Engelbrekt. Carl XII /
36

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akt I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ENGELBREKT.

Jo, det är!... Jag förlät honom, och sedan
dess är han min bästa man och min trognaste! –
Sitt min son!

Sätter sig i högbänken.

KARL sätter sig vid långbordet.


ENGELBREKT.

Karl! Du har nog hört... sedan länge redan
att allt icke är som sig bör i vårt land; att
berättigade klagomål låtit höra sig och oberättigade
också. Som oftast sker, kastar man skulden på
konungen och numera även på unionen... vet
du det?


KARL.

Du har ju själv klagat en gång, fader, och vår
hulde, nådige konung gav genast efter.


ENGELBREKT

ser ut som om han icke just ville ha det svaret.

Konungen kan vara en nådig och välmenande
herre...


KARL.

Om han kan... det vet jag bäst som tjänat
hans person, och jag tror att det mesta missnöjet
här hemma är oberättigat och framkallat av avund
mot de danske.


ENGELBREKT
<i>bragt ur fattningen då han hör att hans avsikt missförstås.</i<

Ja, men det var icke dit jag ville komma!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:23:25 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strindbg/engelbr/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free