Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I en dalsänka, där litet matjord samlat sig, vilar
på stenfot ett ljusgrönt större hus, med vita
fönsterkarmar och blommiga gardiner; det är det enda
leende, som denna ö tillåter sig. Där bor den gode
lotsåldermannen, som skaffar vägvisare och sköter en
liten ledfyr.
Segelstället har under tiden, brassat bidevind,
skymt för den andra sidan av segelrännan, och nu
när man vänder genom vind och lägger sig för
styrbords halsar, visar sig den andra stranden som en
syn, en sommardröm. Ljusa låga alstränder med
vassvikar, små vita, blå, rosenröda
sockerstånds-villor med fruktträd och blomsterrabatter, bryggor
och badhus, båtar med segel och vimplar;
hundraåriga ekar resa sina gröna kupoler över
blomstermattor, en liten åkerlapp med vajande råg, en
bergbacke med björkar, en slingrande väg under
hasselbuskar. Mitt i byn reser sig värdshuset med kastellet,
musikpaviljongen med lyran på taket, den rosenröda
kägelbanan, den lätta sommarteatern. Här ser allt
ut vara ordnat till den tre månaders långa fest, som
heter sommaren.
Fagervik heter ön, och fager är den, men den
skulle icke vara så fager om ej Skamsundslandet låge
mitt emot som en vågbrytare, den där skyddade för
havets brottsjöar och tog emot de råa nordostvindarne.
Mitt i lustgården reser sig dock en stram vit
byggnad i två våningar med kronflagg hissad på
stången i trädgården: det är tullkammaren, och
postkontoret med telegrafen.
Nekas kan ej att Fagervikarne syntes födda med
ett blidare öde än Skamsundarne; de voro också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
