Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En barnsaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vinden var rätt undan före och fadren tände
en pipa. Och så började han tala, dock utan att se
på gossen.
– Skurkar, sa han; tog noten också, gjorde de.
Vet du, hur många tusen maskor det är i en not?
Kan du gissa, hur många vintrar mor och jag satt
och byggde den noten? Vet du det, gosse.
Torkel var så van vid dessa interpellationer till
en gosse, att han visste det icke han menades, utan
någon »gamla gosse», någon vem som hälst utom
han. Därför svarade han icke, ty hade han svarat,
skulle fadren sin vana trogen sökt med ögonen kring
horisonten efter den där obekanta, den trogne
osynlige åhöraren som aldrig sade emot, utan lät
tilltala sig bara.
– Skurkar är de allihop! Jag har supit, jag,
men jag har aldrig stulit, och jag vet nog de som
stjäl, från styrelsen och ända ner igenom.
Torkel kände en vaknande lust att säga emot,
men övervann sig. Ty så länge fadren talade fick
han vara ifred. Blev det tyst däremot, så började
fadren gnaga honom, kunde liksom höra vad han
tänkte och tog honom ofta med överraskning mitt
i hans hemligaste gömmor och svarade på hans tysta
frågor till sig själv. Nu satt Torkel och funderade
ut planer till att komma över till Fagervik och resa
käglor; räknade tjugofemöringarne han kunde
förtjäna... då med ens fadren bröt tystnaden...
– Det är bara skoj, kära du, därborta hos
källarmästarn... Resa käglor en timme för att gå
och hänga i sex timmar. Nej, man skulle gå med
en storbåt till Åland och fiska, det vore en affär,
det...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
