Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karantänmästarns berättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När hon åter märkte att han icke blev ond utan
endast ledsen, föraktade hon honom.
Under en hotande tystnad kommo de hem. Hon
gick genast in i sängkammaren och stängde dörren.
Han hade satt sig i salen där han tänt
lampor och ljus, ty han erfor som om mörkret slöt sig
omkring honom.
Då hörde han skrik inifrån sängkammaren,
barnskrik, men som av vuxna barn. Och när han kom
in, såg han en syn - som slet sönder hans hjärta.
Hon låg på knä med uppåt mot honom sträckta
händer och jämrade sig under tårar:
- Var icke ond på mig, var icke hård, du dödar
det ljusa hos mig, du kväver mig med din
stränghet, jag är ett barn som tror på livet och måste
ha sol...
Han blev svarslös, ty hon var sann i uttrycket
Och han kunde icke försvara sig, ty det vore att
anklaga hennes tankar och det fick han icke.
Stum av förtvivlan gick han in i sitt rum och
kände sig förintad. Han hade skövlat hennes
ungdom, han hade stängt in henne, han hade ryckt upp
ungdomsglädjen med rötterna. Han ägde icke ljuset
som denna späda blomma fordrade, och hon tvinade
under hans hand. Dessa självförebråelser bröto ner
allt förtroende han haft till sig själv; han fann sig
ovärdig hennes kärlek, varje kvinnas kärlek, och han
trodde sig vara en mördare som dödat hennes lycka.
Sedan han lidit igenom alla samvetskval, började
han rannsaka sig med lugnt och nyktert förstånd.
- Vad har jag gjort? frågade han sig; vad har
jag gjort henne? - Allt gott jag kunnat; jag har
gjort henne till viljes i allt. Jag ville ogärna gå ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
