- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 37. Fagervik och Skamsund. Ordalek och småkonst /
100

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karantänmästarns berättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

- Har han älskat dig, han som låste in dig och
inte ville följa dig i ridhuset? Han...

Avledaren befanns vara utbegagnad och hotade
dessutom kasta åskstrålarne åt sidan på ett oroande
sätt, och nu togs upp en ny tråd: matfrågan. Som
den först kunde lösas i Nässjö föll den snart av sig
själv, ty det var en halv dag dit. I sin nöd och så
upplöst av sinnesrörelser, att hon icke kunde stämma,
när tankar och känslor rände på, framkastade frun
en undran om hur hennes barn hade det, vartill
baronen svarade med en gäsp att ansiktet klövs som
ett rött äpple ända ner till tungspen, varvid en del
mörka oxeltänder kommo att likna ett kärnhus.
Därpå satte han sig på ryggbastet som en missionär,
lät bålen så sakta löpa av stapeln, gjorde en
kovändning, och låg på soffan. Erinrande att något artigt
borde sägas vid det opassande beteendet gäspade
han: ursäkta, men jag är så sömnig.

Strax efter sov han. Och om en stund snarkade
han. Då när hon upphörde stå under inflytandet
av hans blickar och ord, återvann hon besinningen,
och kunde se vem hennes reskamrat var och
jämförelserna infunno sig självmanade.

Så hade aldrig hennes man uppfört sig; han var
fin jämförd med denne, och han var alltid väl klädd.

Baronen, som druckit mycket punsch dagen förut,
började nu svettas, och det luktade ättika av honom.
Stall luktade han alltid... Hon gick ut i korridoren,
öppnade ett fönster, och liksom löst ur en
förtrollning insåg hon hela vidden av sin förlust, hela fasan
i läget, och när vårlandskapet tågade förbi, en liten
sjö med alar och en stuga, kom det för henne hur
hon drömt sig sommarnöjet med lillan... Och då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:36:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/fagervik/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free