Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karantänmästarns berättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vad skulle de gamle mena? Det måste ju finnas
ett motiv till en så hastig brytning.
Morgonen därpå anlände telegram från den unga
frun ifrån Holland. Men som allt måste vara
förryckt, var detta telegram så illa stiliserat att det
kunde betyda: Jag kommer till er; men det kunde
även tolkas: Jag reser till Köpenhamn för att träffa
dig där.
Denna depesch blev ett Erisäpple, och i tre
dagar tolkades det av svärföräldrarne och mågen,
framlänges och baklänges, hit och dit, men ingen
fru kom. Man lyssnade efter ångvisslorna, gick ner
emot tågen, kom igen och tolkade ånyo. Man hade
ingen ro mer, kunde icke föra ett samtal utan att
vrida på huvudet och lyssna.
På andra dygnet var fadrens tålamod slut; ty
det fanns en biomständighet av vikt för honom:
skandalen! Hela byn visste att mågen var där, och att
frun var »bortkommen» och eftersöktes per telegraf.
Han var därför inlåst hela dagen och kastade
sig utan hänsyn in på den ekonomiska frågan.
- Har du pålitliga inkomster? frågade han.
- Så opålitliga som en författare kan ha.
- Gott, då får du göra som andra och skriva
i tidningar.
- Ingen tidning vill trycka mina artiklar.
- Skriv då så att de bli tryckta.
Detta var mer än en skeptiker och quietist hade
rätt att tåla, men han tålde det, och teg, fast
besluten att taga en gitarr på armen och draga
omkring som dålig gatsångare, hellre än att sälja sin själ.
Den gamle som själv varit romanförfattare och
poet i sin ungdom men givit tappt i kampen för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
