Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karantänmästarns berättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
- Det var en infernalisk historia, utbrast
postmästaren, när det var slut; infernalisk... Och vad
skall man säga om den? Det du har sagt själv till
botten inuti. - Men tror du att äktenskapet över
huvud kommer att fortleva?
- Trots det, att maka, barn och hem är mitt
önskemål, tror jag icke äktenskapen på livstid bli
möjliga, med vår tids starka självkänsla och
oavhängighetsbegär hos den enskilde. Du ser ju själv
vart utvecklingen bär hän. Aldrig hör man om annat
än missnöje och skilsmässor. Jag erkänner att livet
fordrar hänsyn och undfallenhet, men att leva med
undertryckande av sina innerligaste önskningar, i en
luft av motsägelse och på tvärn, kan icke skapa
annat än furier. - Du har varit gift?
Frågan kom något tvärt, och svaret blev
dröjande.
- Ja, jag har varit gift, men är icke änkling.
- Alltså skild?
- Ja! Och du?
- Skild!
- Om man skulle fråga varför, skulle kanske
varken du eller jag kunna ange ett motiv.
- Ett motiv, nej! Jag vet blott, att om jag
fortsatt skulle jag ha slutat som dråpare, och hon
som mörderska. Är det nog sagt?
- Nog!
- Då tar vi smörgåsen!
Och de togo den!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
