Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akt I (Hos Måns Nilsson vid Kopparberget)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
134 GUSTAV VASA
MÅNS NILSSON.
Ja, det låter som nöd nåd, nöd nåd!
HUSTRU NILSSON.
Det synes mig ha klungit så ända sen kungen
tog kyrkklockorna.
MÅNS NILSSON.
Tyst du! Inte tala på baken; och kungen är
snart själv här!
HUSTRU NILSSON.
Har kungen bjudit sig till dig, efter som du
ordnar till hans mottagande?
MÅNS NILSSON.
Bjudit sig har han väl inte, men när han budat
sin ankomst till Kopparberget, kan han icke gå förbi
sin vän Måns Nilsson i Aspeboda, som hulpit honom
i hårda tider och tagit hans parti både mot Mäster
Knut och Peder Kansler och icke minst mot
Daltjuven eller falska Sturen. För övrigt har han ju
vatt fadder åt min flicka.
HUSTRU NILSSON.
Det var så länge sedan det; men när kungens
fogde för två år sedan var här och tog klockorna,
då var du med och slog ner honom.
MÅNS NILSSON.
Det var två år sedan dess; och han ville nog
upp och nacka oss den gången. Men då bröt Kristian
Tyrannen in från Norge. Kungen vårs föll till föga
och när han bad oss dalamän om hjälp, stodo vi
som en man på hans sida och hulpo honom. Och
så kunde vi vara kvitt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
