- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 20. Bland franska bönder /
141

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen: Autopsier och interviewer. - Tredje kapitlet: Picardie, Flandre, Artois

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

AUTOPSIER OCH INTERVIEWER 141

vi fått regn, men för mycket, så nu knyter han och
blir grov, men han skall ha vikten inne för att duga
något. Ja, min herre, så står det till! - Och så
gick han till kyrkan!

Det var icke mycket att bli klok på, men det
var i alla fall en röst nerifrån.

Vitbetan är en preussare, som efter
Napoleonska krigen, då sockerbrist uppstod, inträngde i
Frankrike. Den räknades nyligen bland de mest lönande
växter, då den kunde giva ända till 3,000 francs brutto
per hektar. Och om den även sög ut jorden,
lämnade dock blastern och pulpan efter första
sockerproceduren ett utmärkt foder, varförutom
biprodukterna vid fabriken utgå igen på åkern såsom
förträffliga gödningsämnen.

Efter hemkomsten, sedan vitbetskörden väl är
inhöstad, ser jag i handelsberättelserna, att skörden
i sin helhet är något underlägsen fjorårets, men i
allmänhet rätt god.

Vi vandra vidare och inträda i sädesregionen.
Här ligger ännu en stor del vete otröskat i stackar
ute på fria fältet. Man väntar nämligen en
prisstegring eller ett nytt fall, innan man bestämmer sig
för att giva säden åt gödkreaturen.

Vi tåga in i byn Phalempin, svart som sot av
idel stenkol, och tegelbyggd. Här inköres nu ett
lass C a m e l i n a, en för mig hittills okänd
industri-växt. Den är en crucifére, vars frön giva en god
lampolja. Kvinnorna, som gå i kyrkan, äro klädda i svarta
rynkade kappor och vita mössor, dock endast de
äldre. På krogen få vi kokt fläsk och dåligt öl.
En bonde, troligen familjefadren, sitter vid ett annat
bord och äter soppa. Jag tecknar hans porträtt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:32:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/franbond/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free